Gustavsvärns blomstringsperiod inföll mellan år 1900 och andra världskriget. I början av 1900-talet bodde tre familjer på ön. Familjernas sammanlagda barnaskara uppgick som bäst till 15 barn! Ett tjugotal personer bodde på ön på den tiden.

Förutom de två huvudbyggnaderna byggdes några hus till på Gustavsvärn. En stor magasinsbyggnad fungerade som lager och sommarbostad för öns familjer. Det fanns också fisk- och båtskjul, ett brunnshus och en lekstuga.

Öborna hade en stor förbindelsebåt och antagligen några mindre fiskebåtar. I gott väder kunde man också ta sig roende till Hangö.

Hangö överläts till Sovjetunionen i freden mellan vinterkriget och fortsättningskriget. Som en följd av detta tömdes Gustavsvärn på personal . Åren 1950-51 ansåg man att den gamla fyren gjort sitt och den ersattes med ett nytt torn gjutet i betong. Den nya fyren byggdes ett tjugotal meter från den gamla fyren, som tyvärr jämnades med marken.

Tur i oturen var att man beslöt att flytta den gamla lysapparaten till det nya fyrtornet. Det var sannolikt i samband med den här flyttningen som de ursprungliga fyrlinserna förstördes.

Allt tyder på att en fyrvaktare på 1950-talet bodde i mistlurskötarens bostad. På 1960-talet renoverades bostaden enligt den tidens normer och smak. Väggarna kläddes med spånskivor och golven täcktes med plastmatta. Det vackra panelerade taket kläddes med filtskivor.

Under 1970-talet har huset av allt att döma fungerat som tillfälligt skydd för fyrpersonalen. De senaste 20-30 åren har byggnaden stått tom.